Än en gång har en konflikt blossat upp mellan det sekulära Frankrike och delar av muslimvärlden. När Emmanuel Macron för några veckor sedan höll sitt linjetal mot islamismen var det ett antal företrädare för muslimvärlden som slog tillbaka. Mest framträdande var Turkiets president Erdogan, som gick så långt som till att säga att Macron behövde ett ”psyktest”. Han menade även att Macrons kritik av islamismen kunde jämföras med progromerna mot judar före Andra världskriget.
Som bekant dröjde det inte länge förrän ett antal terrorister tog saken i egna händer. Men något som samtidigt förtjänar att uppmärksammas är att den islamistiska vreden över Frankrikes sekularism på så sätt kom att drabba besökare – i en kyrka.
Det här borde stämma till eftertanke även i det sekulära Sverige. I vårt land finns det ju ett antal röster som helt eller delvis förnekar vår civilisations kristna rötter. Vad är det då som islamisterna anser sig veta, som vi som har vuxit upp i denna mylla så ofta är blinda för?
Jag tror att det är flera saker. Men en av de viktigaste är att tanken på en sekulär stat i sig är en frukt av det kristna arvet. Att islam som religion förutsätter ett slags gudsstat är väl känt. Men även i antikens Grekland och Rom var det religiösa och politiska ledarskapet sammanvävt. I kristendomens spår skapades däremot en maktdelning mellan den religiösa, den sekulära och den dömande makten – kyrkan, kungen och tingsrätterna.
På motsvarande sätt var det i det kristna Europa som den moderna toleranstanken formulerades. Visserligen ganska sent i historien – en viktig bakgrund var religionskrigen mellan katoliker och protestanter – men särskilt John Lockes A Letter Concerning Toleration från 1689 brukar pekas ut som avgörande i frågan. En text som gång på gång hänvisar till Bibeln.
Även den franska revolutionens slagord – frihet, jämlikhet och broderskap – var för övrigt hämtade ur Nya testamentet. Detta trots att revolutionen i mångt och mycket kunde betecknas som antikristen, eller i alla fall som antiklerikal.
När man i muslimvärlden tar för givet att Emmanuel Macron kan förbjuda publiceringen av islamkritiska karikatyrer, är det just detta kristna arv som man bortser ifrån. Vare sig maktdelningsprincipen eller toleranstanken medger nämligen sådana inskränkningar av medborgarnas frihet.
I tider som dessa behöver vi göra vad vi kan för att förstå de tankesätt som ligger bakom våra krockar med varandra. Ett första steg är därför att se och erkänna vår egen historia. Som så ofta är det ju i mötet med ”den andre” som dessa saker blir uppenbara.
Olof Edsinger, generalsekreterare SEA
Läs på mariestadstidningen.se
