”Överlappningen mellan abortmotstånd och människorättsaktivism är inte noll – den är negativ.” Så skrev Dagens Nyheter i veckan med anledning av dagens folkomröstning på Irland om synen på oföddas rätt till liv. Enligt tidningens huvudledare hotar landets restriktiva abortlagstiftning kvinnors hälsa, men redan idag har man lägre mödradödlighet än exempelvis Storbritannien, skriver Jacob Rudenstrand.
Bakgrunden till måndagens huvudledare i Dagens Nyheter, med den provocerande rubriken ”Abortmotståndarna värnar inte livet”, är dagens folkomröstning på Irland om att slopa det så kallade åttonde tillägget i landets grundlag. Texten lyder bland annat:
”Staten erkänner de oföddas rätt till liv och med vederbörlig hänsyn samma rätt för modern och garanterar i sina lagar att så långt det är praktiskt möjligt med bindande kraft respektera, försvara och hävda denna rätt.”
Med stöd i grundlagen har Irland haft en av Europas mest restriktiva abortlagstiftningar. Bara i fall där mammans liv är i fara har det varit tillåtet att göra abort. Inför fredagens omröstning har därför båda sidor av frågan mobiliserat. Bland annat har rockbandet U2, som ju kommer från Irland, gått ut till stöd för en liberalare abortlag, något som gjort många kristna fans besvikna.
Från ”nej”-sidan, som inte minst har samlat många kristna (både evangeliska och katolska), har man betonat att en grundlagsändring skulle få oöverskådliga konsekvenser för de ofödda. Som Nick Park, ledare för Evangeliska Alliansen på Irland, skrev i The Irish Times den 1 maj, vore det som att ge landets styrande ett checkhäfte in blanco till att stifta vilka lagar man än önskar – utifrån sina för stunden rådande principer – kring abort. Enligt den katolske ärkebiskopen Diarmuid Martin skulle ”framtida lagstiftning kunna möjliggöra fri abort i upp till 12 veckor, men också abort på grund av fysisk och psykisk hälsa i upp till sex månader”. För exempelvis barn med Downs syndrom skulle detta få stora konsekvenser. Istället, menar ärkebiskopen, borde det åttonde tillägget i grundlagen “ha åtföljts av en lämplig rättslig ram för att hjälpa läkare att hantera komplexa situationer”. Och så tillägger han: ”Detta är fortfarande möjligt.”
När DN ska kommentera denna principiellt viktiga debatt försvinner dock alla nyanser. För en tidning som vill vara en sansad röst och även storsatsar för att motverka så kallade alternativa fakta är följande resonemang förvånande, givet att abortfrågan är ett betydande etiskt dilemma för många:
”Inte i någon aspekt är ett outvecklat foster att jämställa med en redan existerande, tänkande och kännande människa … I så fall skulle de [abortmotståndarna] ju inte bara värna zygoten, den encelliga organism som är ett befruktat ägg. De skulle även försöka hjälpa befintliga bebisar, ja alla människor, och djur också, allt liv. Men så sker inte. Överlappningen mellan abortmotstånd och människorättsaktivism är inte noll – den är negativ.”
Även för de som helt eller delvis bejakar den svenska abortlagstiftningen borde DN:s påstående vara djupt problematiskt. Staffan Werme, tidigare kommunalråd (L) och partistyrelseledamot, skriver på sin Facebook-sida att ”den befruktade mänskliga äggcellen [jämförs] med vilket encelligt djur som helst. Som om det vore en amöba. Som om man bara kunde ta vilket encelligt djur som helst och stoppa in det i en kvinnas livmoder och – huxflux – så poppar det ut ett barn efter 40 veckor, om det inte aborterats innan.”
Hur är det då med påståendet om abortkritik och människorättsaktivism? Det räcker att nämna en person som Moder Teresa för att visa på det orimliga i detta. Vid sidan av sitt arbete bland Indiens fattiga var denna kvinna en stark kritiker av abort. I sitt tal då hon 1979 tog emot Nobels fredspris talade hon om aborter som den ”mäktigaste fredsförstörande kraften i dag”.
Även en annan känd nobelpristagare, den tidigare amerikanske presidenten Jimmy Carter (som fick fredspriset 2002 för sina medlingsinsatser i bl.a. Mellanöstern och arbete för mänskliga rättigheter och global hälsa) är en känd abortkritiker. Nyligen talade han vid Liberty University, Virginia, och han beskrev då de miljontals flickaborterna som en av vår tids största globala orättvisor.
DN:s främsta argument är att en liberal abortlagstiftning är att föredra eftersom det skulle rädda kvinnors liv och förbättra mödrahälsovården. Bland annat nämns ett antal fall där mycket lidande har orsakats den gravida kvinnan. Den nuvarande lagstiftningen är ”blott en religiös tankelek” och att ”jämställa fostrets rättigheter med den gravidas är att sätta den potentiella människan främst”, enligt DN.
Alla kan nog hålla med om att gravida inte ska lida i onödan. Och även kristna kan ha lite olika syn på vad som är den mest rimliga abortlagstiftningen. Men stämmer det verkligen att den irländska mödrahälsovården är så eftersatt att det krävs fri abort för att åtgärda den?
Enligt Världsbanken, som sammanställer statistik från bl.a. WHO och UNICEF, sjunker den globala mödradödligheten. Irland ses som ett av de länder med bäst sjukvårdssystem i världen. Mödradödligheten låg vid den senaste mätningen (2015) vid 8 dödsfall per 100 000 födslar, vilket är samma siffra som det betydligt mer abortliberala Frankrike och lägre än Storbritannien (9 per 100 000) – ett land som de som förespråkar en lagändring brukar framhäva som en god förebild för Irland.
Vän av ordning skulle invända att Sverige ligger före med enbart 4 dödsfall per 100 000 födslar, vilket då också skulle vara ett argument för den svenska lagstiftningen. Men tittar man på det land som ligger näst främst, med bara 3 dödsfall per 100 000 födslar, är det Polen – ett land med betydligt striktare lagstiftning än Sverige.
Slutsats? Det stämmer varken att överlappningen mellan abortmotstånd och människorättsaktivism är negativ eller att det finns ett generellt samband mellan fri abort och förbättrad mödrahälsovård.
Att som DN vilja hävda motsatsen är kanske just en ”religiös tankelek”?
Jacob Rudenstrand
Bitr. Generalsekreterare
