Vår artikel om bristerna i skolans undervisning om relationer och sexualitet har genererat en replik från RFSU. De anser att vi ger en förvirrande bild av läget, då deras utbildningsdagar enbart ska ses som ”komplement” till skolans ordinarie undervisning.
Nu var vår artikel inte främst riktad mot RFSU, utan handlade om den generella brist på allsidighet som präglar stora delar av skolans sexualundervisning. I anslutning med detta konstaterade vi dock: ”De externa röster som i dag bjuds in till skolorna begränsas ofta till RFSU och RFSL, men båda dessa har egna ideologiska och politiska agendor som gör det svårt för dem att ge en allsidig undervisning.”
RFSU hävdar i sin replik att deras verksamhet (bara?) har till syfte att ”eleverna själva ska kunna fatta kloka beslut om sin kropp, sexualitet, relationer och sina liv”. Men hur kommer det sig då att den typ av kunskapsförmedling som vi efterfrågar lyser nästan helt med sin frånvaro i organisationens material?
Låt oss vara konkreta. RFSU har, tillsammans med RFSL, varit starkt pådrivande i lanseringen av den queerinspirerade normkritiken. Därmed har man också sett som sin uppgift att inte bara ifrågasätta utan även avskaffa hetero- och tvåkönsnormerna – samt kärleks- och tvåsamhetsnormerna. Något som i sin tur gjort det ointressant för organisationen att besvara den fråga som Folkhälsomyndigheten kunnat påvisa ställs av fler unga svenskar än någon annan på området: ”Hur får man en relation att fungera bra?”
RFSU har också varit starkt engagerade i frågan om pornografi. I materialet ”Sex i skolan” uppmanar de lärare i grundskolan att undervisa om ”Konsumtion av pornografi i lusthöjande syfte” och i sina nyligen utgivna instruktioner till högstadielärare är de noga med att påpeka att om eleverna bara nämner negativa sidor av porren, behöver de kompletteras med positiva.
Att RFSU är ”politiskt obundna” hindrar alltså inte att de är och förblir en lobbyorganisation med en mycket ensidigt sexliberal agenda.
Exemplen på detta kan mångfaldigas. Men som sagt: Den grundläggande poängen med vår artikel handlade om situationen i skolan som helhet. Vår avslutande uppmaning får därför bli: Låt alla goda krafter hjälpas åt att skapa den typ av normmedvetenhet som skolans nya läroplan talar om – och som förutsätter att undervisningen om relationer tar hänsyn även till grupper som menar att monogami, kroppslig integritet och sen sexdebut kan vara både goda och eftersträvansvärda.
Olof Edsinger, generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen
Magnus Kolsjö, förbundsordförande Öppna Kristdemokrater
Läs på dagenssamhälle.se
