Även om Islamiska statens terrordåd beskrivs som meningslösa våldshandlingar, gör terrorgruppen anspråk på ett tydligt syfte och plan med sina attacker. Frågan om IS koppling till islam kan inte viftas bort då man motiverar sig teologiskt. Samtidigt har det ideologiska motståndet från muslimska rättslärda vid det ledande Al-Azhar-universitetet inte varit tillfredsställande, skriver Jacob Rudenstrand.
Efter de senaste terrordåden i bl.a. Stockholm, Manchester, Kairo och Kabul har det varit normalt att uttrycka starka känslor. Vrede, sorg och medkänsla. Det är något djupt mänskligt att uttrycka avsky mot terrorn och sympati med de drabbade och deras närstående. Alla som står för frihet och människans värdighet, behöver fortsätta gestalta vad ett öppet och respektfullt samhälle innebär.
Samtidigt har det blivit vanligt att beskriva terrordåden som ett meningslöst våld. Efter Salman Abedis självmordsattack i Manchester den 22 maj som tog 23 liv, där det yngsta offret var 8 år gammalt, beskrev premiärminister Theresa May det som bl.a. en ”meningslös slakt”. Efter attacken på en buss med kristna pilgrimer den 26 maj då minst 28, inklusive flera barn dödades, beskrevs dådet som ett ”meningslös handling av hat” av påven.
Men för de som utför dåden är våldet sällan meningslöst. Tvärtom, de är handlingar som gör anspråk på ett tydligt syfte och plan.
I det uttalande från Islamiska staten där man tar på sig ansvaret för Manchester-attentatet, jämför IS de konsertbesökande tonårsflickorna två gånger med ”korsfarare” (sic!). Syftet var ”att hämnas Allah religionÄ och som ett svar för missgärningarna i muslimernas länder”.
Uttalandet fortsätter: ”vad som sker härnäst kommer bli ännu allvarligare för dem som tillber korset och deras allierade”. Liknande formuleringar återkom IS med efter de båda kyrkbombningarna i Egypten på Palmsöndagen, som tog över 40 gudstjänstbesökares liv: ”Korsfararna och deras avfälliga anhängare måste vara medvetna om att räkningen mellan oss och dem är mycket stor, och de kommer att betala det som en flod av blod från sina söner, om Gud är villig”.
Som Olof Edsinger nyligen skrev i Världen idag: ”Kopplingen till islam kan inte viftas bort”. Även om majoriteten av muslimer avvisar Islamiska statens religionstolkning, motiverar terrorgruppen sina dåd med ”att det är goda muslimers skyldighet att kämpa mot islams fiender”. För de som sanktionerar och utför terrordåden handlar det knappast om meningslösa handlingar.
I den nyutgivna antologin Fred i religionens namn! från Sveriges kristna råd och Sveriges interreligiösa råd där olika religiösa företrädare beskriver hur deras respektive livsåskådning kan bidra till fred, skriver Yasri Khan från Svenska muslimer för fred och rättvisa. Givetvis kan det ses som anmärkningsvärt att en kristen organisation står som avsändare till en skrift med i stort sett missionerande texter för andra religioner (i kapitlet om hinduismens fredsbidrag får vi reda på att ”hinduismen leder till samma mål som exempelvis kristendomen”, och i kapitlet om Bahai markeras ”nödvändigheten av att nationerna överlämnar en del av sin suveränitet till någon form av global styrelse”).
Yasri Khan skriver bl.a. att de som vill legitimera våldshandlingar med islam behöver bemötas med vad som är rätt uttolkning av Koranen, vilket ”rättslärda [är] överens om och är enkelt för alla att logiskt komma fram till. De som håller en egen orimlig tolkning [Ä] betraktas som en sekt utanför islam”.
En del har dessutom resonerat att IS inte har med islam att göra. Khans och många andras resonemang väcker dock flera följdfrågor. I april uppmärksammades det i egyptisk media att rättslärda vid Al-Azhar-universitetet i Kairo, som är det främsta sunnimuslimska lärosätet, inte ville klassa IS som avfälliga ”då dess medlemmar tror på Gud och domedagen”. Al-Azhar betraktar IS istället som sekt innanför islam. Att universitetet hade ”underimponerat” i sitt teologiska motstånd mot IS, som SR:s Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén uttryckte det i Agenda 28 maj, är att uttrycka det milt.
Samtidigt har Al-Azhar-universitetet varit frimodigare med att beskriva muslimer som är kritiska mot våldsbejakade islamister som avfälliga. Universitet har även anklagats för att sprida just de idéer som IS bekänner sig till om icke-muslimer och om de som lämnat islam bakom sig.
Detta är långt ifrån ett tillfredsställande bemötande av IS från världens ledande muslimska lärosäte.
Jacob Rudenstrand
Bitr. Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen