Han är utan tvekan världshistoriens mest kända person. Ingen annan har
påverkat fortsättningen så mycket som Jesus från Nasaret. Det är ett
märkligt konstaterande: Han befann sig ju i offentlighetens ljus endast
under tre korta år och då verksam i huvudsak på den galileiska landsbygden –
en bakgård i det väldiga romerska imperiet! Två tusen år senare är det ändå
utifrån honom som vi daterar varje annan händelse.
Men hur mycket vet vi om honom? De senaste åren har präglats av en växande
mytbildning. Inbördes motsägelsefulla röster har högljutt hävdat att Jesus
* inte har existerat (Roger Viklund)
* efter en skenavrättning i Jerusalem började uppträda som Paulus
(Lena Einhorn)
* var gift med Maria från Magdala och fick barn med henne (Dan Brown)
* inte gjorde anspråk på att vara Gud; det var kejsar Konstantin som i
efterhand gav honom gudomlig status (Dan Brown)
* är bäst beskriven i de gnostiska evangelierna som hittades i Nag
Hammadi i mitten av 1900-talet (Dan Brown)
* inte uppstod; vi har hittat hans kista Jerusalem (James Cameron).
Medierna är snabba att haka på och ge idéerna uppmärksamhet trots att de
saknar stöd i historisk och teologisk forskning. Istället bygger de
genomgående på spekulation: Skulle det kunna vara så att …? Och rent
teoretisk kan man oftast svara JA på sådana frågor: Skulle Jesus kunna vara
tvilling? Eller trilling? Eller rent av fyrling? Visst, men i historisk
forskning är frågan inte om en teori är möjlig, utan enbart om en teori är
sannolik i ljuset av historisk fakta!
Frågan om vilken kunskap vi har om Jesus skiljer sig inte från andra
historiska frågor, som vad vi kan veta om Sokrates eller Buddha. Det handlar
om att undersöka historiska källor och lyssna in information som kommer från
människor som faktiskt vet.
Vår viktigaste kunskap om Jesus från Nasaret kommer från evangelierna –
Matteus, Markus, Lukas och Johannes – i Nya testamentet. Dessa evangelier
har viktiga kännetecken. För det första är de källor från det första
århundradet. Markus anses vara det äldsta evangeliet, skrivet på 60-talet,
och Johannes det yngsta evangeliet, skrivet på 90-talet. Trenden är dessutom
att datera tillbaka dem ytterligare. Många menar idag att Markus skrev sitt
evangelium redan på 50-talet. Det handlar alltså om källor som tidsmässigt
är i närkontakt med de händelser de berättar om.
För det andra är de källor med ögonvittnesuppgifter. Innehållet kommer från
människor som själva var med och som kände Jesus på ett personligt plan.
Matteus och Johannes var själva lärjungar till Jesus. Markus var, enligt en
tidig uppgift, Petrus medarbetare och han bygger på uppgifter från Petrus.
Och Lukas talar i inledningen till sitt evangelium om ögonvittnen. Det
handlar alltså om källor som är i personlig närkontakt med Jesus.
För det tredje är de källor som har bekräftats på många områden. Det finns
utombibliska källor, från både judiskt och romerskt håll, som nämner Jesus
och den kristna kyrkans framväxt. Deras uppgifter om Jesus, hans familj,
hans budskap, hans avrättning under Pilatus och den framväxande kyrkan som
tillbad honom som Herre och Messias, stämmer med den bild som Nya
testamentet ger. Till detta kommer mängder av arkeologiska bekräftelser. Det
handlar alltså om källor med historisk trovärdighet.
De gnostiska evangelierna, som de senaste åren fått långt mer uppmärksamhet
än vad de är värda, är senare källor. De har tillkommit mellan 150-350 e kr.
Därmed saknar de både tidsmässig och personlig närhet till Jesus. De utgör
därför inget historiskt källmaterial om Jesus; de är källor om hur
gnostikerna tänkte under århundradena efter Jesus.
För det fjärde är evangelierna ovanligt välbevarade. Handskriftsmaterialet
för Nya testamentet är unikt bland antika texter, genom att vi har tillgång
till så många och tidiga avskrifter. Det är autentiska källor vi har
tillgång till.
För den som vill ta sig genom mytbildningen och söka sig till den historiska
personen Jesus är förutsättningarna goda. Han är nåbar och evangelierna är
ett måste. Mitt tips är att börja med Markus. Det är kortfattat, rakt på sak
och ger en tydlig överblick över Jesus liv och anspråk. Fortsätt med
Johannes som fördjupar bilden av hur Jesus såg på sig själv och vad hans
budskap innebär för oss. Läs – jag lovar det är välinvesterad tid!
Stefan Gustavsson
generalsekreterare
Svenska Evangeliska Alliansen