Det är med viss vånda som vi skriver denna artikel. Särskilt de av oss som arbetar med pionjärmission brukar inte se det som vi nu ska adressera som vår huvudfråga. Snarare sympatiserar vi med Jesu bror Judas som skriver: ”trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga” (Jud v 3).
Den kamp som Judas talar om, och som i någon mening är aktuell i alla tider, har på senare tid kommit att kretsa mycket kring samlevnadsfrågorna. Själva vill vi betona att vår tilltro till Gud och hans Ord handlar om mycket mer än detta. Inte minst tänker vi på Bibelns återkommande varningar för mammons avgud, något som är högaktuellt för oss som missionsorganisationer: lever vi i givande och generositet, och vågar vi lita på att Herren ska förse oss med de medel vi behöver för att utföra vad han har kallat oss till?
Men nu är det ändå äktenskapsfrågan som står i centrum av debatten. Vi får allt fler signaler om att trycket för att ändra ståndpunkt i denna fråga kommer både inifrån och utifrån. Att en gudsfrånvänd kultur försöker pressa kyrkan att anpassa sig efter sin värdegrund – med dess positiva och negativa inslag – är för oss inte särskilt konstigt. Vad som däremot oroar oss är att sådant som tidigare var självklart i evangelikala och pentekostala miljöer framställs som förhandlingsbart.
Vi vill vara tydliga med att vi inte motsätter oss att dessa frågor diskuteras. Särskilt den pastorala dimensionen är genuint svår och förtjänar öppna och ärliga samtal. Samtidigt vill vi peka på de konsekvenser som en teologisk kursändring i frågan skulle få ur ett internationellt perspektiv, och även för mission bland utrikes födda här i Sverige.
När Svenska kyrkan fattade sitt beslut om en förändrad äktenskapsdefinition dröjde det inte länge innan världens största lutherska kyrka – den dynamiska etiopiska Mekane Yesus-kyrkan – bröt sin andliga gemenskap med samfundet. Tänk då vilken andlig jordbävning som skulle sättas igång om ett betydande antal av våra pingstkarismatiska församlingar skulle genomföra en liknande kursändring!
En av de saker som vi själva brinner för är att fler missionärer ska mobiliseras och sändas ut från Sverige. Vi tror på en ny våg av internationell mission, och vi tror att Sverige har en kallelse att ta initiativ och arbeta pionjärt för att Jesus ska bli känd bland alla folk, stammar, nationer och språk. Men om svensk frikyrklighet får ryktet om sig att ifrågasätta Bibelns undervisning och göra upp med Guds skapelseordningar kommer det allvarligt att skada denna sak. Vi kommer helt enkelt inte att tas emot av våra systerkyrkor och -organisationer i andra delar av världen.
Mot denna bakgrund vill vi vädja om besinning. Pingstpastorn Linnéa Sennehed skrev för en tid sedan ett inlägg i Dagen om att vi inte får göra hbtq-frågan till en vattendelare. Om man med detta menar att även individer med en progressiv teologi får vara medlemmar i den lokala församlingen håller vi med. Om man däremot menar att det inte spelar någon roll hur vi som församlingar positionerar oss vill vi höja ett varningens finger. Vi tror nämligen att konsekvenserna av detta kan bli större än många intalar sig – inte minst i ett missionsperspektiv.
Ledaren för World Evangelical Alliance, Thomas Schirrmacher, besökte i somras Sverige för att delta i klimatkonferensen Stockholm+50. I ett anförande på Svenska Evangeliska Alliansen valde han bland annat att lyfta frågan om kyrkans äktenskapsteologi. Han gjorde två intressanta iakttagelser. Den första var att alla kommentarer till Romarbrevet som har getts ut sedan 2015, även på teologiskt liberala förlag, driver tesen att Paulus talar om samma slags samkönade relationer som vi känner från vår egen tid. De revisionistiska tolkningarna har alltså övergivits av exegeterna. Den andra iakttagelsen var att de västerländska kyrkor som håller fast vid Bibelns äktenskapssyn har blivit mer efterfrågade än någonsin som missionspartners till kyrkor i det globala Syd, med Kanada som ett framträdande exempel.
Måtte inte Sveriges kristenhet straffa ut sig från en sådan framtid, genom att nalkas dessa frågor utifrån ett alltför snävt perspektiv! Låt oss i stället hålla fast vid ”den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga” – på detta såväl som på andra viktiga områden.
Jonas Andersson, Gå ut mission
Mikael Boman, Svensk Pionjärmission
Benjamin Debrah, Church of Pentecost Sweden
Olof Edsinger, Svenska Evangeliska Alliansen
Gabriel Hammar, OM Sverige
Brane Kalcevic, Institutet för Bibelöversättning
Charles Kridiotis, Katalysator Sverige
Jonny Martinsson, All Nations
Tillarh Mukasa, RCCG Solution Centre
Marco Strömberg, Focus Business School
Marcus Sundkvist, Harvest Ready
Mats-Jan Söderberg, Folk & Språk
Läs på dagen.se
