Julevangeliet börjar med en skattskrivning. ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas,” står det i Lukasevangeliets andra kapitel. Varpå ”Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.” Man kan ana att det inte var något välkommet tilltag för det gravida paret.
Men även i våra dagar ställer juridiska och skattemässiga formalia till det för många av Jesu efterföljare. Det senaste exemplet i Sverige är de saftiga böter som Frihamnskyrkans matutdelning till behövande i Göteborg drabbats av. På grund av att församlingen missat att fylla i en blankett tvingas man betala 75 000 kronor i vite. Detta samtidigt som allt fler svenskar söker hjälp hos våra kyrkor – inte minst i juletider.
Även de nya lagarna om penningtvätt, som är tänkta att motverka kriminalitet, skapar problem för kristna kyrkor och missionsorganisationer som vill göra gott bland världens fattiga och utsatta. Ny forskning utifrån året ekonomipristagare Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson visar att protestantisk missionärsverksamhet på ett konkret sätt stärkte förutsättningarna för demokrati bland tidigare kolonier. Än idag arbetar kristna organisationer mot förtryck, fattigdom och analfabetism. Men såväl löne- som bidragsutbetalningar har försvårats väsentligt genom de nya lagarna, då missionärer tenderar att vara verksamma i ”fel” delar av världen.
Ett annat aktuellt exempel, som i det närmaste får beskrivas som en form av ideologisk kolonialism, är när traditionellt troende kristna sorteras bort av Sida med hänvisning till deras minoritetsposition i fråga om abort. Under året har myndigheten signalerat att organisationer som uttalar sig kritiskt om abort inte ska få del av några statliga biståndsmedel. I praktiken innebär detta att det är omöjligt för ett antal frikyrkliga eller katolska organisationer att få del av bidrag från den svenska staten – oavsett vilken typ av projekt det hela gäller.
Djävulen sitter i detaljerna, brukar det heta. Och i dagens Sverige är det påfallande ofta formalia som gör att religiösa minoriteter kläms åt. Är det verkligen så vi vill förhålla oss till den religion vars huvudperson Jesus de flesta svenskar kommer att fira under den förestående julen?
Olof Edsinger, generalsekreterare
Läs på nwt.se
