Så är det nu klart: Sveriges riksdag har röstat ja till den omdiskuterade könstillhörighetslagen.
Det räckte alltså inte att experterna motsatte sig den.
Eller att de största borgerliga ledarsidorna gjorde det.
Inte heller att ett antal transpersoner, LHB-aktivister och radikalfeminister sa ifrån.
Nej, det räckte inte ens att stora delar av de egna partierna hade en avvikande uppfattning.
Lagen skulle igenom, och det till varje pris.
Det här innebär att alla de moderater, liberaler och oppositionspartier som drev igenom lagen visste precis vad de gjorde.
De agerade mot bättre vetande, och därtill i strid med gällande praxis för hur Sveriges riksdag ska agera i denna typ av situationer.
Att det finns starka krafter bakom dessa frågor är inte något nytt för oss på SEA. Vi tillhör trots allt pionjärerna när det gäller att problematisera den trans- och queerideologi som döljer sig bakom mycket av retoriken runt den nya lagstiftningen.
Vår Brytpunkt-skrift När minoriteten tar majoriteten som gisslan har hunnit tryckas i fyra upplagor i Sverige, och därtill i tre upplagor i vårt grannland Norge.
Skillnaden mellan 2015 – då den första upplagan av boken kom ut – och i dag är att det då var en total uppförsbacke i det offentliga rummet. Ingen av de större dagstidningarna ville öppna för en diskussion om den queerinspirerade normkritik som sedan en tid översköljde de svenska förskolorna och skolorna.
Därmed ville man inte heller diskutera den närbesläktade transideologi som säger att könet är något som existerar oberoende av biologi, könsorgan, kromosomer och hormoner.
I dag, däremot, när antalet ungdomar som definierar sig som hbtq i allmänhet och trans i synnerhet har exploderat, är vi många som räknar oss till de kritiskas skara. En klar majoritet av Sveriges befolkning, faktiskt. Även om det ärligt talat är märkligt tyst från vissa av de aktörer som hade kunnat bidra i debatten – till exempel de kristna samfunden.
För SEA:s del har detta aldrig bara varit en principsak. Vi tror visserligen att det bibliska talet om människans grundläggande villkor är till välsignelse för oss alla. Det är trots allt därifrån vi hämtar dagens så utbredda övertygelse om alla människors lika värde. Men om inte forskningen och erfarenheten så tydligt hade gett oss skäl att ifrågasätta hbtq-rörelsens utveckling – när den gick från LHB-rörelse till just trans- och queer-rörelse – hade vi inte tagit denna strid på det sätt som vi har gjort.
Däremot är Jesu ord i Matteusevangeliet viktiga för oss: ”Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom hade det varit bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli sänkt i havets djup” (Matt 18:6).
I ett läge när en överväldigande majoritet av alla unga som under tonåren upplever könsdysfori efter några år landar i sin biologiska könsidentitet, kan inte riksdagens beslut beskrivas som något annat än ett svek. Ja, faktiskt som något som allvarligt riskerar att skada betydande grupper av barn och unga.
Därför sörjer vi riksdagens beslut. Samtidigt fortsätter vi att kämpa för att forskning och beprövad erfarenhet ska ha det sista ordet när vi diskuterar grundläggande biologiska fakta – för att inte tala om medicinsk behandling.
Den kampen ämnar vi fortsätta med även om Sveriges riksdag har fattat ett felaktigt beslut. Lita på oss!
Olof Edsinger, generalsekreterare
