Det var en smärre sensation när Ungdomsbarometern strax innan jul pekade ut religionens återkomst och sökandet efter mening som en av huvudtrenderna inför 2025. Och inte bara religion i största allmänhet – mer än något annat är det personen Jesus som fascinerar. Kristendomens förgrundsgestalt skulle därmed kunna bli det här årets största influencer. I alla fall om vi begränsar oss till Generation Z.
Liknande trender syns i andra delar av västvärlden. För ett drygt år sedan presenterade Ipsos en internationell studie som visade att fler unga vuxna än äldre i nord- och centraleuropa besöker kyrkor, moskéer och andra religiösa byggnader. I Sverige var siffran 34 procent högre jämfört med föregående generation.
Så – vad skulle Jesus kunna ha att bidra med i sammanhanget? Det beror förstås på vem man frågar. Men oavsett om vi tror på Jesu mest uppseendeväckande anspråk – att han är Guds Son och världens frälsare – eller inte, kan vi konstatera att Jesus som influencer skulle kunna inspirera den unga generationen svenskar på bland annat följande sätt:
- Jesus satte andra före sig själv. Han armbågade sig inte fram, utan mötte omgivningen med en attityd av tjänande och respekt. Han höll stånd mot konsumtionskulturens What’s in it for me-attityd, utan att fördenskull bli omgivningens dörrmatta. Han visade prov på en fullkomlig integritet, och kompromissade aldrig med vad han uppfattade som gott, sant och rätt.
- Jesus såg möjligheter där andra såg hopplösa fall. Han sökte medvetet upp sin tids outcasts, och ansåg sig inte för fin att umgås med människor som inte var politiskt korrekta. I stället för cancellering praktiserade han inkluderande gemenskap, och lyckades på så sätt förändra även de mest svårartade människornas hjärtan.
- Jesus var inte rädd för att utmana makten. Han hade en förunderlig förmåga att identifiera och se igenom maktstrukturer. Men till skillnad från vår tids intersektionalitetstänkande spelade han inte ut olika grupper mot varandra. I stället avslöjade han högmod och stolthet var han än fann det och han omfamnade kärlek och ödmjukhet på de mest oväntade platser.
- Jesus var mer intresserad av insidan än utsidan. Han värnade andliga praktiker i det fördolda, snarare än yta och världslig framgång. Han levde sitt liv IRL snarare än i sociala medier. Samtidigt betonade han vikten av en tro som får konsekvenser i vardagen, snarare än högljudda manifestationer och godhetssignalering.
- Jesus var allergisk mot whataboutism. Han förväntade sig personligt ansvarstagande och ett rakryggat erkännande av egna fel och brister. På bekännelse följde förlåtelse, som i grunden förändrade omständigheterna för den enskildes liv. Endast sanningen, sa han, sätter en människa fri.
- Jesus förmedlade hopp. Gång på gång i sin undervisning återkom han till talet om ett annat rike, ett upp-och-nedvänt rike som inte fungerar enligt den här världens regler. Där de första ska bli de sista och de sista bli de första. Där vare sig pengar, prylar eller världslig makt är avgörande, men där horisonten sträcker sig ända in i evigheten.
Om vi speglar detta mot vad som kännetecknar vår tids sociala medier – det vatten som Generation Z simmar i – och det är lätt att förstå varför Jesus fascinerar. På område efter område går han helt enkelt mot strömmen. Kanske kan han på så sätt bli den revolutionär som så många äldre svenskar tycks ha glömt att han från början var?
Läs på expressen.se
