Liberalernas förbud mot religiösa friskolor löser knappast problemen med att minoritetsgrupper isolerar sig från majoritetssamhället. Forskning har även visat att statliga inskränkningar i det religiösa livet snarare ökar friktionsytor i samhället kring religion än löser dem. Men mergrundläggande, friskoleutspelet är knappast liberalt, skriver Jacob Rudolfsson.
”Vi heter det vi är”, är budskapet på Liberalernas hemsida. Lite längre ner på webbportalen förklaras liberalism i tre kortfattade punkter:
· Frihet att forma ditt eget liv.
· Förutsättningar för alla att växa och utvecklas
· Öppenhet, mångfald och tolerans
Det handlar helt enkelt om frihet. Men den bilden naggas nu i kanten efter utspelet om religiösa friskolor.
Enligt Skolverket finns det ca 4000 friskolor i Sverige. 66 av dessa är registrerade som konfessionella, varav 54 är kristna, 11 muslimska och en judisk. Och som Göteborgs-Postens ledarskribent Adam Cwejman konstaterar är skolresultaten ”i regel högre på dessa skolor än snittet i landet”.
Att religiösa friskolor debatteras är inget nytt. Så sent som i somras öppnade den nyligen avgångne gymnasieministern Aida Hadzialic (S) upp för att förbjuda religiösa friskolor. Hennes efterträdare på ministerposten Anna Ekström har dock gett uttryck för en mer nyanserad syn.
Så sent som i SEA:s partienkät inför senaste valet svarade dåvarande Folkpartiet att de ”är positiva till konfessionella friskolor, så länge de följer läroplanen och lever upp till kunskapskraven”. Men nu vill ledande partiföreträdare stoppa nyetableringen av religiösa friskolor. Argumentet är att dessa skolor står i vägen för integrationen av nyanlända, men utmaningen att hjälpa invandrare in i det svenska samhället kämpar alla skolor med Ä kommunala såväl som fristående. Religiösa friskolor kan dock vara en bro för människor från en kultur där religiösa övertygelser har stor betydelse till ett samhälle som räknas som världens mest sekulära. Forskning har även visat att statliga inskränkningar i det religiösa livet snarare ökar friktionsytor i samhället kring religion än löser dem. Ett förbud löser knappast problemen med att minoritetsgrupper isolerar sig från majoritetssamhället.
Och enligt Europakonventionens tilläggsprotokoll från Paris 1952 ska ”staten respektera föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.”
Men mer grundläggande, utspelet är knappast liberalt och rimmar dåligt med vad partiet säger sig vilja vara. Liberalerna må vilja skapa förutsättningar för alla att växa och utvecklas, men risken är att de blandar ihop det med sina egna ideal. Friheten att forma sitt eget liv blir således villkorad av vad en självutnämnd politisk elit anser är eftersträvansvärt. Men öppenhet, mångfald och tolerans innebär med nödvändighet att människor gör olika livsval och därav följer en mångfald av kulturella uttryck.
Oavsett om en skola är registrerad hos Skolverket som konfessionell eller inte, är den per automatik inte konfessionslös. Vilken skola säger sig till exempel inte ha en värdegrund? Sist jag undersökte saken är det en bekännelse till en livsåskådning.
Jacob Rudolfsson
Bitr. Generalsekreterare Svenska Evangeliska Alliansen
