Tyvärr är det inte ovanligt att Mellanösterns kristna ofta behandlas styvmoderligt och cyniskt i Väst. Det skriver Jacob Rudolfsson angående nuvarande krisen i Irak.
”Jag mötte Hana, som var vaktmästare i min kyrka i Bagdad, och kämpade för att hålla tillbaka tårarna när han berättade om sin yngste son, som var fem. Pojken hade blivit huggen mitt i tu framför Hanas ögon under en av Islamiska statens (IS) attacker… Den mördade lilla pojken hette Andrew, efter mig. Jag gråter nu varje gång jag tänker på honom.”
Orden kommer från Canon Andrew White, kyrkoherde i Iraks enda anglikanska kyrka och ledare för Foundation for Relief and Reconciliation in the Middle East som nu bistår de som befinner sig på flykt från sina hem med förnödenheter.
På tio år har han kunnat se Iraks kristna befolkning minska från 1,2 miljoner till omkring 100 000. Under samma tid har över 1270 av hans församlingsmedlemmar dödats. På sin facebooksida den 9 augusti skriver han ”omfattningen av förföljelsen här i Irak kan inte beskrivas. Massakrerna, korsfästelserna, våldtäkterna. Den mest fasansfulla massakern av oskyldiga sedan Förintelsen.”
Min vän Nina Shea, vid det Washingtonbaserade Hudson Institute Centre for Religious Freedom, har beskrivit terrorn när kristna flydde Mosul: ”IS tog de kristnas hus och bilarna de körde när de lämnade staden. De tog allas pengar. En gammal kvinna hade med sig sina livsbesparingar på 40 000 dollar. Hon frågade om hon fick behålla 100 dollar, men terroristerna sa nej. De tog vigselringar och högg av de fingrar som de inte kunde få ringarna av.”
Det råder ingen brist på rapporter om den brutalitet som pågår. Det minst anständiga från Sveriges sida vore därför att genom våra internationella relationer aktivt arbeta för en skyddad zon och att bidra med nödhjälp i den akuta humanitära krisen. Tyvärr är det dock inte ovanligt att Mellanösterns kristna ofta behandlas styvmoderligt och cyniskt i Väst.
Enligt Wall street journal var det först när 40 000 yazidier drevs på flykt och hotades att dödas av IS, som USA valde att ingripa. Helt rätt, men varför inte veckorna innan när mer än 100 000 kristna drevs från sina hem och hotades? Nina Shea har berättat om sina mångåriga försök att få både ObamaÄ och Bushadministrationen att se irakiska kristnas utsatthet. Från Condoleezza Rice fick hon höra att USAbara skulle framstå som partiska.
Sverige är inget undantag. När en kristen irakier ringde in till Ring P1 den 12 augusti, orolig över IS framfart, frågar programledaren Täppas Fogelberg om ”det är dags att börja med korståg igen… För 1 000 år sedan så red man, så drog kristna ner för att bekämpa saraceerna och de otrogna, alltså muslimerna. Det var religionskrig.” Knappast ett hänsynstagande i linje med Sveriges Radios egna etiska riktlinjer. Den pinsamma tystnaden efter frågan talade sitt tydliga språk om Fogelbergs opassande fråga.
Mitt under pågående folkmord argumenterade Skånska Dagbladets chefredaktör den 6 juli cyniskt för att låta IS bli lämnade i fred. ”Låt kalifatet byggas upp ur ruinerna av de krigshärjade länderna. Det kan till och med vara värt att omvärlden bidrar med pengar till att bygga upp ett sådant kalifats infrastruktur.” Enligt uppgifter från Säpo finns det även ett betydande antal svenskar som anslutit sig till IS.
Nyligen uttalade även en person som kallade sig Sheikh Ahmed med kopplingar till IS hot mot Sverige i den arabiska tv-kanalen al Hayat. ”Till sista dagen i våra liv ska vi kriga mot Sverige och hela Europa”, sa han i klippet som kan ses via Youtube. Detta gör IS till en nationell angelägenhet.
Iraks kristna assyrier/syrianer är knappast några nykomlingar i sitt land. Enligt traditionen var det apostlarna Tomas och Judas Taddeus som förde det kristna budskapet till Irak. Landet blev ett tidigt centrum för den Österländska eller Nestorianska kyrkan med ett arbete som sträckte sig ända bort till Kina.
I Irak uppstod även den Syrisk-ortodoxa kyrkan som spårar sin härkomst till Apostlagärningarnas kyrka i Antiokia (dagens Antakya i södra Turkiet) ca år 35. Den plats där de troende först började kallas kristna.
Förföljelsen av kristna i Irak är heller inget nytt. Efter den USA-ledda invasionen 2003 har attackerna mot kristna ökat systematiskt. Januari 2008 sprängdes fyra kyrkor och tre kloster bara inom några minuter efter varandra i både Bagdad och Mosul. I mars samma år kidnappades Mosuls ärkebiskop Paulos Faraj Rahho, för att senare hittas halshuggen.
I maj 2010 skadades 160 kristna studenter när de färdades i bussar från olika byar till universitetet i Mosul. Söndagen den 31 oktober 2010 stormade åtta terrorister den katolska Vår Frus befrielsekyrka i Bagdad under pågående mässa. 57 personer dog, inklusive två präster.
Den brittiske 1700-tals parlamentarikern William Wilberforce, som ledde kampen mot slaveriet, summerar det bra: ”Ni kan välja att se åt det andra hållet, men ni kan aldrig säga att ni aldrig visste.”
Jacob Rudolfsson, samordnare Svenska Evangeliska Alliansen
Artikeln har även publicerats i tidningen Dagen, läs här.