Som kristna behöver vi ett språk för det som inte går att se eller ta på, men som enligt Bibeln är lika verkligt som den materiella världen. Därför behöver vi undervisa också om dessa frågor. Vi behöver tala om änglarnas och demonernas existens, om deras effekter på våra liv och om Jesu förunderliga seger över det onda. SEA:s Olof Edsinger skriver, med anledning av sin bok Farliga för fienden, om den osynliga världens realitet.
För ett antal år sedan var jag ledare på ett konfirmandläger. Varje vecka hade vi en särskild undervisningskväll, och vid ett av dessa tillfällen talade jag om ondskan och om problemet med det ockulta. Jag inledde med att fråga konfirmanderna hur många som hade testat anden i glaset. Totalt tjugo stycken räckte upp handen. Flera vittnade också om den rädsla de hade känt i samband med detta. En konfirmand berättade att de hade upplevt så mycket ”spökerier” i familjens hus att de till slut kände sig tvungna att flytta.
Vad har den kristna kyrkan att säga till ett sådant här ungdomsgäng? En hel massa, naturligtvis. Men samtidigt är min erfarenhet att vi i Sveriges kristenhet talar väldigt tyst om den osynliga världen. I många fall tvekar vi också att tala klarspråk om de onda andarnas existens. Djävulen är ju trots allt besegrad … och kan man inte tänka sig att Bibelns tal om demoner ska betraktas mer som bildspråk eller som ett uttryck för en primitivare världsbild än vår egen?
Bakom denna tveksamhet döljer sig också en viss motreaktion. Det finns trots allt miljöer som talar vitt och brett om dessa saker – och där det ibland har blivit för mycket av det goda. Eller kanske snarare: av det onda. Än i dag är det många som låter sig formas av överdrifter från 80- och 90-talet. Från det ena diket har man hoppat rakt ned i det andra.
Resultatet av detta kan bli det som jag mötte när jag för några år sedan höll i ett seminarium om den andliga kampen på den ekumeniska ungdomsledarkonferensen Kallad. Inte nog med att det var konferensens i särklass största seminarium. Intrycket jag fick var att de flesta av dessa ungdomsledare – av vilka majoriteten kom från pingstkarismatiska sammanhang – aldrig hade fått någon riktig undervisning om detta ämne.
Detta är allvarligt av flera skäl. Först och främst för att det här är en central del av Bibelns budskap, som stora delar av den yngre generationen har blivit berövad. Men också för att den andliga kampen är något högst reellt. Inte minst när man – som målgruppen för Kallad – har valt att gå in i någon form av kristet ledarskap. Att inte få hjälp att tolka vad som är andligt och vad som är mänskligt i de motgångar man möter som ledare är ur mitt perspektiv inget mindre än ett svek.
Självklart finns det också ett missionellt perspektiv här. De av oss som har kontakter med kyrkor från andra delar av världen möter ofta en ganska annorlunda inställning till den andliga världen än den som dominerar i Sverige. Väckelsen i Afrika, Asien och Sydamerika går hand i hand med såväl helande som befrielse från demoner. Och det räcker ju att läsa i evangelierna för att få del av Jesu uppmaning till sina efterföljare: ”Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar” (Matt 10:8).
Den här kallelsen från Jesus är lika sann i Sverige och Europa som i det globala Syd. Även här finns det människor som står i närkontakt med den andliga världen, inte minst genom nyandlighet och ockultism, och som i mötet med evangeliet behöver hjälp att skära sig fria från sitt förflutna. Faktum är att stora etablerade kyrkor som den katolska och anglikanska har särskilt utsedda personer som de hänvisar till vid allvarliga fall av demoniskt inflytande.
Men kampen står inte bara om individer. Paulus är tydlig med att demoniska agendor kan vara närvarande även i de större skeendena i vår värld, i den ideologiska debatten och i den lokala församlingens processer. Som han slår fast i Efesierbrevets sjätte kapitel: ”Vi kämpar inte mot kött och blod, utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna” (Ef 6:12). Att vara okunnig om detta riskerar i praktiken att göra oss mer sårbara, men också mindre effektiva, i vårt arbete för Kristi rikes tillväxt.
Apostelns tal om den andliga kampens realitet mynnar ut i den berömda undervisningen om trons rustning. Det grundläggande svaret på de onda makternas påtryckningar, skriver han, är att ikläda sig sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, villighetens skor, trons sköld, frälsningens hjälm och Andens svärd.
Inte minst handlar den bibliska uppmaningen kopplat till detta om att prioritera bönen. I bönens värld kan vi få nycklar och profetisk vägledning som blir till hjälp att navigera också i det osynliga. I bönen får vi binda (se Matt 12:29), bryta (se 2 Kor 10:3–5) och i vissa fall kasta ut de onda makterna (se Mark 16:17).
Ett av de mest konkreta uttrycken för en församling som tar den osynliga verkligheten på allvar är därmed att den lever i bön. Men som kristna behöver vi även ha ett språk för det som inte går att se eller ta på, men som enligt Bibeln är lika verkligt som den materiella världen. Därför behöver vi undervisa också om dessa frågor. Vi behöver tala om änglarnas och demonernas existens, om deras effekter på våra liv och om Jesu förunderliga seger över det onda.
Allt annat är ett svek – både mot vår Herre och hans Ord, och mot de nya generationer som växer upp och som ska formas till Jesu lärjungar i den mylla som är Sveriges kristenhet.
Olof Edsinger, generalsekreterare
Aktuell med Farliga för fienden: En bok om den andliga kampen – och hur den kan vinnas (Livets Ord 2023)
Läs på dagen.se
