Artificiell Intelligens är här för att stanna, och det finns inget vi i kyrkan kan göra för att ändra på detta. I mångt och mycket är tekniken också något att välkomna. Samtidigt har vi all anledning att lyssna till rådet från Sydstatsbaptisternas kommission för etik och religiös frihet: Nu är tiden att vara med och påverka hur AI ska komma att nyttjas under de år som ligger framför oss. SEA:s Olof Edsinger skriver om ett snabbt expanderande teknikområde i Sverige och världen.
Sveriges Television har under senare tid bjudit på flera intressanta dokumentärer om Artificiell Intelligens (AI). Rubriker som ”Det kinesiska experimentet” och ”AI – hot eller möjlighet” gör klart att det finns både för- och nackdelar med detta snabbt expanderande teknikområde, och situationen sammanfattas väl av Dokument utifrån: ”Artificiell intelligens kommer att förändra våra liv, våra jobb och hela vår värld. Avancerade robotar och dataprogram som bygger på AI och maskininlärning kommer att ta över många av de jobb som idag sköts av människor. Med den nya tekniken kommer också nästan obegränsade möjligheter för övervakning och kontroll”.
AI kan användas inom så gott som alla teknikområden. Vi talar om robotar, sensorer, övervakningsinstrument, vapen – till och med humanoider. Men AI dyker också upp i ”mjukare” sammanhang, såsom sjukvård, design och offentlig service – ja, snart sagt överallt där intelligent teknik kan skapa bättre och/eller effektivare system inom den aktuella sektorn.
Ett ofta omtalat exempel på detta är bankväsendet. Företaget PriceWaterhouseCoopers har räknat ut att automatiseringen av olika banktjänster om bara fem år kan ersätta två tredjedelar av arbetsstyrkan inom denna sektor. Helt klart en känslig fråga för facket! Men det är också en känslig etiskt fråga, till exempel när AI:s algoritmer kopplas samman med sådant som aktieköp och försäkringar. Ännu mer så när tekniken sätts i system av giriga företagsledningar eller totalitära regimer.
Därmed är vi också inne på AI:s risker. Ett av de värsta exemplen är den kinesiska statens program för ansiktsigenkänning. Detta är temat för den första av ovanstående dokumentärer, och som tittare får vi blicka in i det enorma övervakningssystem som har byggts upp i diktaturens Kina, för att därefter kopplas samman med en avancerad form av kreditsystem. Höga poäng, och livet leker. Låga poäng, och många av livets dörrar smäller igen.
Och experimentet stannar inte med detta. Dokumentären skildrar det icke digitaliserade systemet av statliga informatörer och angivare, som på kommunistpartiets uppdrag registrerar såväl goda som dåliga beteenden i sina grannskap. Programmet ger en smått surrealistisk känsla, men fenomenet i sig är förstås inte nytt. Det är så här som diktaturer har betett sig i alla tider.
Vad som inte har blivit lika uppmärksammat är dock att även världens näst folkrikaste land, Indien, har tagit steg i samma riktning. Till skillnad från Kina är Indien en demokrati, men sedan det hindunationalistiska BJP tog över har de styrande visat upp allt fler totalitära drag. Som vanligt är det minoriteterna som kommer i kläm – däribland kristna och muslimer – och på Open Doors senaste lista över länder där förföljelsen av kristna är värst har Indien tagit steget upp till tionde plats.
Att även detta stora land är på gång med ett program för ansiktsigenkänning är därför oroande. Den formella motiveringen är visserligen bättre än den kinesiska. Primärt handlar det om att identifiera kriminella, saknade personer och döda kroppar. Men när systemet väl är på plats är det förstås inget som hindrar att användningsområdet utökas. Särskilt inte i ett land som helt saknar lagar för sina medborgares integritet på nätet!
I Sverige är det knappast troligt att den här typen av system kommer att lanseras inom den närmaste tiden. I alla fall inte i sin kinesiska version. Men detta innebär inte att det saknas orosmoln ur ett svenskt eller västeuropeiskt perspektiv. De värsta scenarierna i vår del av världen har sannolikt med den organiserade brottsligheten att göra.
Tänk till exempel på de ligor som under senare år har satt i system att ringa upp äldre personer för att lura av dem deras inloggnings- eller kontokortsuppgifter. Om en sådan liga bereds möjligheten att genom AI ringa upp alla telefonnummer i den virtuella telefonkatalogen, för att sedan – genom en skickligt programmerad ”telefonist” – försöka övertyga alla som svarar om att lämna över sina ekonomiskt känsliga uppgifter skulle skadan kunna bli enorm. Men just sådant ligger i tangentens riktning för den utveckling som vi just nu ser inom AI.
I det senaste numret av den svensk-norska tidskriften Theofilos publicerar redaktionen två artiklar på temat AI, som båda har sitt ursprung hos de amerikanska Sydstatsbaptisterna. I en inledande artikel slår Jason Thacker, en av cheferna på samfundets kommission för etik och religiös frihet, fast att kyrkan nu står inför en unik möjlighet att ”tala ord av sanning in i en fråga som kan ha sanna och bestående effekter på hur verktyg som AI framställs och nyttjas i vår värld”.
I en längre artikel presenteras därefter tolv punkter med mer principiella uttalanden i frågan. Punkterna inleds med att fastslå vad man menar sig kunna bekräfta i den nya tekniken, för att därefter beskriva vad man ser som problematiskt. På pluskontot påtalar man sådant som det fina med mänsklighetens uppfinningsrikedom och betydelsen av den senaste tidens vetenskapliga framsteg – till exempel där AI har blivit en del av den moderna vårdapparaten.
Men på minussidan lyfter man samtidigt ett varningens finger för hur tekniken kan komma att ställas över den enskilda människan – inte minst i relation till olika säkerhets- och integritetsfrågor – och att all teknologi behöver regleras av etik och moral. Särskilt stora risker ser man inom en sektor som vapenindustrin. För att inte tala om det allt större intresset för AI inom sexindustrin …
Artificiell Intelligens är här för att stanna, och det finns inget vi i kyrkan kan göra för att ändra på detta. I mångt och mycket är tekniken också något att välkomna. Samtidigt har vi all anledning att lyssna till rådet från Sydstatsbaptisternas kommission för etik och religiös frihet: Nu är tiden att vara med och påverka hur AI ska komma att nyttjas under de år som ligger framför oss.
Därför är det också positivt att dessa frågor bearbetas på flera håll i SEA:s nätverk, däribland EEA och WEA. För EEA:s resursbank på området, kan du gå in här. Ett seminarium på temat från konferensen Uppdrag: Guds rike, med religionsfilosofen Stefan Lindholm som talare, finns att lyssna på här.
Olof Edsinger, generalsekreterare
