– Även om Sverige är en demokrati med en fungerade rättsstat utmanas religionsfriheten på olika sätt. Bara under de senaste åren har det väckts krav på blasfemilagstiftning och förbud mot konfessionella friskolor. Kommuner och offentliga aktörer har nekat kyrkor, som inte delar progressiva övertygelser, bidrag och stämplat dem som sekter. Och konvertiter som flytt förföljelse i andra delar av världen löper fortfarande risker, antingen att misstros av Migrationsverket eller att utsättas för våld och trakasserier av radikala muslimer.
Det säger Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, som ansvarat för rapporten till FN:s råd för mänskliga rättigheter som skrivits tillsammans med World Evangelical Alliance (WEA) och European Evangelical Alliance (EEA). Under nästa år är det återigen Sveriges tur att granskas i Människorättsrådet genom den så kallade Universal Periodic Review (UPR), den mekanism inom MR-rådet där FN:s medlemsländer återkommande granskar efterlevnaden av mänskliga rättigheter i alla världens länder.
– Civilsamhället är välkomna att lämna in rapporter FN. Senast Sverige granskades i Människorättsrådet var 2020 då vi också lämnade in en UPR-rapport. Då fick vi möjlighet att genom rapporten och ett kort tal i plenum uppmärksamma och komma med rekommendationer kring några av de utmaningar som finns i Sverige, säger Jacob Rudenstrand.
– Vi gör inga anspråk på en uttömmande religionsfrihetsrapport om Sverige. Det finns givetvis en rad utmaningar som inte belyses, som den alltmer synliga antisemitismen eller andra utmaningar mot det öppna samhället, men de frågor vi lyfter har generellt varit underrapporterade i sekulära medier. Vi vet också att många kyrkor och samfund utmanas på de områden som vi lyfter.
Här kan du läsa SEA:s FN-rapport (engelska)
