Det råder Skam-feber i Norden. Den norska TV-serien är snart inne på säsong fyra, och kan sägas både spegla och skapa 2017 års ungdomskultur. Olof Edsinger, författare till SEA:s idéskrift När minoriteten tar majoriteten som gisslan, utforskar i en artikelserie i åtta delar Skam-”universumet” utifrån en kristen världsbild.
SKAM-UNIVERSUMET – EN INTRODUKTION (DEL 1)
NRK-serien Skam har tagit världen med storm. Inte bara i Norge, utan också i övriga Norden Ä och ännu längre bort. Innan jul fick vi veta att rättigheterna till en amerikansk upplaga av serien har sålts till produktionsbolaget XIX Entertainment.
Slår alla rekord
Mycket har skrivits om det speciella med Skam. Till det mest nyskapande hör sättet som serien gör bruk av sociala medier. Skam bygger också på en sällsynt omfattande research, där manusförfattaren Julie Andem har suttit i mängder av djupintervjuer med norska tonåringar. Allt för att få en så god inblick som möjligt i en ung människas vardag.
Och det är ingen tvekan om att serien har träffat rätt. Skams hemsida har haft i snitt 1,2 miljoner unika brukare i veckan, och det första avsnittet av serien hör till de mest sedda på NRK TV någonsin. Samma sak gäller för Sverige, där man för en tid sedan spräckte vallen för mest sedda serie någonsin på SVT Play, med totalt över 20 miljoner visningar.
Trovärdigt gestaltade tonåringar
Så Ä vad är det vi möter när vi tittar på Skam? Ja, först och främst är det förstås ett antal trovärdigt gestaltade tonåringar.
Trots att de inte finns ”på riktigt” är det mycket som gör att vi lever oss in i deras relationer och vardag. Skådespeleriet är naturligt och utan övertoner, och samspelet mellan film-mediet och sociala medier knyter an till hur kommunikationen faktiskt ser ut i dagens Norge.
Flera av rollpersonerna har till och med egna instagramkonton med flera tusen följare vardera.
Serien fokuserar på frågor som känns igen från många andra TV-serier Ä och som vi vet engagerar oss alla. Fokus ligger på vänskap, kärlek, sex, svek, alkohol och fest. Men karaktärerna präglas också av en mänsklighet och värme som automatiskt får oss att sympatisera med dem. Även om Skam lyfter fram ett antal svåra och komplicerade teman, är det i grunden en feelgood-serie där det för det mesta tycks bli ganska bra i slutändan.
Fokus på ”hooking” Ä och frånvarande vuxna
Två saker som däremot sticker ut, och som jag därför kommer att återkomma till i mina artiklar, är dels det extrema fokus på ”hooking” och sex som präglar serien, dels den nästan totalt frånvarande vuxengenerationen.
I början av andra serien får vi ett bildspel av (som det verkar) autentiska foton från olika ungdomsfester, där det försiggår både det ena och det andra framför kameran. Intressant nog har serieskaparna valt att ackompanjera sekvensen med låten ”City of Satan”, och man kan fråga sig om detta är en hint om att även de ifrågasätter delar av den kultur som de vill skildra. För egen del ställer jag mig också frågan om hur skådespelarna själva upplever det att ”hooka” med så många människor framför kameran. Vad gör det egentligen med en själv, och med ens syn på sin egen kropp?
Vilka roller spelar vi?
Iviss mån kan det här illustrera ett fenomen som gäller för vår tid i stort, och som i viss mån kan förstärkas av en serie som Skam. Nämligen att vi ofta spelar helt olika roller beroende på vilken miljö vi för tillfället befinner oss i. Vi lever ett liv när vi är hemma, ett annat när vi är på skolan, ett tredje när vi är med våra killkompisar, ett fjärde när vi är med våra tjejkompisar, ett femte när vi är på fest Ä
I Skam är det ofta under festerna som de avgörande händelserna utspelar sig. Det är där som man gör saker som visar sig få konsekvenser också på livets övriga arenor. Även om festerna är en egen värld med egna regler, ger de alltså inriktningen för mycket av det som sker i vardagen.
Hjälp att förstå Ä men också att ställa kritiska frågor
I den här artikelserien ska vi utforska några olika sidor av det ”universum” som karaktärerna i Skam befinner sig i. Målet är att serien ska hjälpa dig att förstå, men också ställa kritiska frågor till, den typ av livsstil och värderingar vi får blicka in i genom Skam.
Många läsare av den här artikelserien har kanske inte sett Skam, och det behöver i så fall inte vara något dåligt. Men oavsett om du har sett Skam eller inte, är de attityder och värderingar som förmedlas i serien präglade av vår samtid. Det är viktigt att vi reflekterar över dessa så att vi tydligare kan se vad som ligger i linje med Ä och vad som ligger i strid med Ä en kristen tro.
Hur relaterar Skam-universumet till det som är Bibelns bild av det goda livet? Och hur bevarar vi vårt hjärta (se Ordspråksboken 4:23) när de båda världarna kolliderar?
Olof Edsinger
Teolog, samhällsdebattör och författare, bl.a. av När minoriteten tar majoriteten som gisslan (SEA 2016)
Fotnot: Detta är del 1 av 8 ur en artikelserie om TV-serien Skam som kommer att publiceras 2 gånger per vecka.
